#121 JanneG:s sista råd om hur man jagar spittekaka
Ja då var vi snart klara, kära läsare, och jag har bara ett råd kvar kring hur man jagar spittekaka som den jägargud jag är.
Det sista handlar helt enkelt om hur man får död på den, man kan tro att ett välriktat skott i spittepannan räcker men icke sa Henning Mankell. Spittekakan har en tendens att yla och oja sig, kräla runt och rulla hit och rulla dit, och den kan säga saker som "Ajaja", och "Min lomme, min lomme!" och "Mitt i möllan!" och "Släng mig framför pågatåget, ge mig ett värdigt slut!" och "Ålarens, mitt ålarens!" och "Trelleborg du sköna Trelleborg, får jag någonsin se dig igen!", men då handlar det bara om att ladda om, sikta nog och skjuta igen.
En femton-tjugo laddningar brukar räcka för att få tyst på eländet. Dubbelpipat, såklart, annars får du räkna med minst lika många omgångar till.
Det var allt. Tack för mig och tack, Andy, för platsen på din sköna blogg.
Posts
4 comments:
så brutalt JG
JG är inte snäll men det har vi ju alla vetat länge.
Jag hoppas vi ses igen, JanneG! Misstänker att du har fler fina tips på lut, kanske hur man får fatt i den lömska pitepalten?
Tina - nu talar du Jannes språk. Den skånska spittekakan - eller spättekaka som det kanske då heter - är lömsk, men den är inget jämfört med pitepaltens djuplodade ondska. Vi tar itu med den framöver, det blir för mycket för läsarna att hantera den nu. Jag blir själv alldeles rädd när jag tänker på den.
Post a Comment