#212 Att bajsa med värdighet

En sak som är väldigt festlig när man står i toalettkön är att se hur folk alltid försöker lämna toaletten med värdighet och rak rygg, trots att vi alla vet att de haft äckliga saker för sig där inne. Det är som om var och en ändå försöker få alla oss andra att tro att just jag, jag har bara tvättat händerna där inne. Eller möjligen ägnat mig åt någon ritual som ni helt enkelt inte känner till, och inte har med att göra. Som en toaletternas Oddfellow eller Rotary, eller varför inte Frimurarorden rakt av? Mannen som lämnar rummet vill bibehålla en uppfattning av att vi inte vet, vi har inte med saken att göra men vi ska inte ifrågasätta hans integritet.

Men så flackar blicken, man får ögonkontakt med han som just lämnat toaletten och då röjer hans ögon sanningen. Och den lyder:
"Harrejävlar vad jag har bajsat. Oh mama, ni anar inte vilken exkrementfestival det varit där inne. Herregud. Det var bajs till höger, det var bajs till vänster. Ja, jag ska säga som det är, det fanns tillfällen när jag fick ta spjärn med benen mot väggarna, pressa handflatorna uppåt och bara skjuta ut som en pulserande artär denna enorma och aldrig upphörande kaskad. Ni säger att luggen lyfte? Jag säger att hårfästet lossnade. Ni säger att det blev stopp i rören? Jag säger att hela stadens avlopp fick en propp. Och vet ni vad? Vet ni vad? Om jag fick chansen skulle jag göra det igen! Just det! Hör ni vad jag säger? Jag har bajsat och jag är stolt över det! Ni kan titta, ni kan rynka på näsan, ni kan förakta mig och hata mig. Men på denna toalett har jag bajsat och jag kommer att bajsa igen på en toalett nära er."